2018-03-21 by Avionero

Möt Avioneros back-end-utvecklare: Ivan Yuriev!

Allting började med en klok lärare i Kirgizistan som berättade om det vackra som datavärlden hade att erbjuda. Efter det var Ivan Yurievs framtidsplaner förutsedda – det var det här han skulle arbeta med. Ett par år senare korsades Ivans och Avioneros medgrundare Antons vägar, och när det kom på tal att Avionero sökte efter en kompetent back-end- och .NET-utvecklare, så kunde inte Ivan göra annat än att föreslå sig själv som kandidat för rollen. Och resten är historia...

Hej Ivan! Vem är du?

- Mitt namn är Ivan och jag arbetar som back-end-utvecklare på Avionero. Jag kommer ursprungligen från Kirgizistan i Centralasien, men de senaste tre åren så har jag och min fru bott i Moskva eftersom hon fick ett jobberbjudande här i Ryssland. Mina föräldrar och många av mina vänner bor kvar i Kirgizistan, så jag åker dit flera gånger per år. Förutom det så reser jag inte så mycket för tillfället, men det vill jag göra mer i framtiden. När jag väl reser så gör jag det inte bara för att kunna checka av att “där har jag varit”, eller för att ta bilder och selfies, utan det viktiga för mig är snarare att varje resa ska bidra med äkta, inre värde för mig själv. Jag tycker om att vandra i naturen, och Kirgizistan har många höga berg och fantastisk natur. Vandringen tillåter mig inte bara att se vackra platser med fantastiska utsikter, utan jag får även tid till att bara vara ensam med mina tankar. Jag tycker också om att åka snowboard, då det får mig att utmana mig själv och mina fysiska möjligheter.

Ett annat intresse som jag har är konst och kultur och jag älskar poesi, film och musik. Musiken ligger mig extra varmt om hjärtat och har gjort det ända sedan jag började i en musikklass när jag var sju år gammal. Sedan dess har jag varit involverad i en massa olika musikprojekt såsom musiktävlingar och skolband, och jag har även DJ:at, komponerat egen musik och gått kurser i ljudteknik. Framtida planer för musiken finns fortfarande, men det är bara som en hobby och det är svårt att hitta tid till att ta tag i det. Förutom musiken så älskar jag att prata och diskutera med människor. Det är fantastiskt att, tillsammans med andra, utforska komplexa frågor och göra experiment som resulterar i ny kunskap för båda parter. Ibland tar detta mycket tid och man behöver ha tålamod och självkontroll, men det är det värt. Jag har spenderat många, långa kvällar tillsammans med vänner som utmanat mig och det vill jag tacka dem för.

Det är fantastiskt att, tillsammans med andra, utforska komplexa frågor och göra experiment som resulterar i ny kunskap för båda parter

Hur ser din bakgrund ut och hur gick det till när du blev intresserad av back-end-utveckling?

- “Att vara professionell innebär att man är en person som kan kombinera djupare kunskap i ett område, med överseende och vidsynthet i alla andra områden”. Så sa alltid min handledare, när jag gick kurser i PC, till mig. Det var också han som gjorde det viktigaste en lärare kan göra; han visade mig allt det fantastiska som finns i datavärlden. Och efter det så var min framtid förutspådd. Det var det här jag skulle syssla med. Så, sedan jag var 13 år gammal så har jag grävt mig djupare och djupare ner i datavetenskapens värld och år 2006 examinerades jag, med stor ära, från Kyrgyz Technical University. Under universitetstiden så startade jag och mina kompisar ett mjukvarubolag. Vi ville utforska hur det skulle vara att agera “business-män” med allt vad det innebär: Vad finns det för regler? Vad finns det för utmaningar? Och hur går processerna till? Vi gjorde en massa experiment på den tiden och en gång blev vi faktiskt värvade av en av de största bankerna i Kirigizistan – detta för att outsourca olika finansiella företag och det var en stor framgång för ett litet gäng vänner. De kommande fyra åren visade sig bli de bästa åren i mitt liv; det var fantastiskt att få jobba med marknadens mest ledande bank och att få göra det tillsammans med det bästa och mest pålitliga gänget någonsin.

Men – år 2010 ändrades mycket. Några av mina medgrundare lämnade företaget för att utmana sig själva och nå nya höjder, och det har de alla lyckats med. Dessutom så stängde vår största kund ner och den finansiella krisen som rådde tillät inte andra finansiella institutioner att köpa outsourcad programvara. Jag blev därför tvungen att stänga ner verksamheten efter ett års kamp på marknaden. Det var väldigt jobbigt, men jag inser nu i efterhand att det hela var en väldigt värdefull erfarenhet. Jag bestämde mig snart för att utforska marknaden som frilansare, samtidigt som jag fokuserade på att utveckla mina färdigheter i mjukvaruutveckling. Under den här tiden så insåg jag att jag var en back-end-utvecklare och att det var fantastiskt att få utforska alla magiska processer som pågår någonstans uppe i molnet med mängder av servrar, och att få upptäcka alla spännande algoritmer. Det var det här jag skulle syssla med.

När jag väl reser så gör jag det inte bara för att kunna checka av att “där har jag varit”, eller för att ta bilder och selfies, utan det viktiga för mig är snarare att varje resa ska bidra med äkta, inre värde för mig själv

Under den här tiden var jag delaktig i ett par olika projekt, innan jag hittade ett online casual multiplayer-spelprojekt som behövde en .NET-utvecklare. Företaget var varken det största eller det mest kända i sitt slag, men jag tyckte ändå att det var väldigt intressant och jag gjorde mitt bästa för att komma på och lägga till nya funktioner, förbättra stabilitet och prestanda och att förbereda infrastruktur och så vidare.

Anton bad mig tipsa om en bra back-end- och .NET-utvecklare och jag var där och då så självsäker att jag faktiskt föreslog mig själv

Hur länge har du arbetat med Avionero och vad har du för roll i företaget?

- 2016 träffade jag Anton Tyulenev i Moskva. Då berättade han om sitt projekt – ett helt nytt sätt att söka flyg – och han berättade även om alla galna och häftiga utmaningar som projektet innebar. Anton bad mig tipsa om en bra back-end- och .NET-utvecklare och jag var där och då så självsäker att jag faktiskt föreslog mig själv. Vi hade långa diskussioner om projektet, om kommande uppgifter och om alla utmaningar i projektet, och jag insåg snart att Avionero var ett projekt som krävde fullt fokus. Det var alltså inte något man kunde arbeta med på halvtid. Så - efter flera månaders förberedelser så avslutade jag pågående projekt och hoppade på Avionero-tåget. Detta för att få vara med och göra revolution på flygsök-marknaden!

Så - efter flera månaders förberedelser så avslutade jag pågående projekt och hoppade på Avionero-tåget. Detta för att få vara med och göra revolution på flygsök-marknaden!

Vad är det bästa med att jobba med Avionero?

- Det bästa med Avionero är att få göra saker på riktigt! Vi är ett relativt litet företag, vilket innebär att vi kan vara snabba i allt vi gör, och därför kan vi lägga alla krafter på att nå vårt mål. Men vägen till målet är såklart inte alltid spikrak. Vi måste hela tiden utforska nya vägar och ta hänsyn till, och utreda, nya aspekter. Varje dag består av nya utmaningar och nya kunskaper. För varje framgångsrikt utförd uppgift så lär vi oss mer, och varje misslyckande är en nyckel till ny kunskap och nya erfarenheter. Förmodligen lär vi oss nästan mer av våra misstag och för mig är det väldigt värdefullt.

En annan sak som jag verkligen uppskattar är att jag, på Avionero, får vara effektiv och utveckla mina egna färdigheter. Jag vet vad det innebär att vara effektiv; det innebär att man får producera användbara saker, att alltid hålla hög kvalitet på det man producerar, att vara ärlig i sitt arbete, att fokusera på detaljer och att aldrig, aldrig glömma den stora, övergripande visionen. Att jag vet detta gör mig professionell, vilket i sin tur leder till att jag kan hålla uppe mitt eget värde som specialist på marknaden. Och att jag får möjlighet att hela tiden utveckla mina egna färdigheter är bra, för då kan jag fortsätta att vara professionell i framtiden. Jag utvecklas till exempel genom att arbeta med icke-triviala arbetsuppgifter och att lära mig nya saker av mina medarbetare.  

För varje framgångsrikt utförd uppgift så lär vi oss mer, och varje misslyckande är en nyckel till ny kunskap och nya erfarenheter.

Vad ser du mest fram emot gällande framtiden för Avionero?

- Först och främst så är det att fortsätta se till så att våra användare är nöjda med vår produkt. Hittills så har vi arbetat hårt och mycket, men mycket av detta arbete har varit för att lägga en bra grund inför framtiden. Så jag ser fram emot att få se resultat av alla långa arbetsdagar, alla veckor av hårt jobb, all ansträngning och inte minst att få se våra idéer förvandlas till fördelar för slutanvändaren. Och jag hoppas att vi alla i teamet känner så. Det är liksom det som får oss att arbeta hårt och göra vårt bästa. I början av alla projekt så är det ofta en del turbulens med infrastrukturella uppgifter, ledningsfrågor och “tråkiga” uppgifter som bara måste göras. Men nu är allt mer stabilt och effektivt och jag hoppas att det håller i sig och att vi håller i vår produktivitet.

Det bästa med Avionero är att få göra saker på riktigt!

Sen finns det även en annan, personlig förväntan, och det är att få fortsätta njuta av den dagliga arbetsprocessen. Vi är alla väldigt exalterade över kommande mål och milstolpar, men allting går upp och ner och ingen dag är den andre lik. Därför försöker jag att undvika att “slösa” min tid på falska förhoppningar. Jag gör istället mitt bästa här och nu och det är jag ärlig med, och väldigt stolt över. Det är det jag lever efter varje dag på Avionero!

Tack Ivan!